Att som spelare behöva nöja sig med mindre

pikmin gamecube

En diskussion kring Pikmin-serien

Som Nintendo-entusiast sedan Super Nintendo har man fått vara med om både väldiga höjdpunkter och riktiga bottennapp. Inte för att detta skulle vara säreget för just Nintendo, att producera och sponsra utveckling av spel fungerar precis som i andra medier, och ni behöver inte mig för att berätta för er att vissa filmer är bättre än andra. Ett lysande exempel på precis hur fel det kan bli skulle kunna komma i formen av en jämförelse mellan Metroid Prime-serien mot det relativt nysläppta Metroid Other M, men den debatten har varit i luften länge nog.

Jag tänker ta upp en tanke som legat och gnagt inom mig väldigt länge; att vi som spelare i dag nöjer oss med mindre, att kvalitén på spelen som släpps i dag kanske inte möter den från förr. Budgeten fortsätter att växa och att som egen spelutvecklare göra spel har blivit i princip omöjligt utan sponsor, vilket har satt extrema käppar i hjulen för utvecklares kreativitet. Förr så kunde mer risker tas då utvecklandet av spel var billigare. Nu har sponsorer och mellanhänder fingrar med i spelet och de vill såklart se att deras investering ska vara lönsam. Ett nytänkande spel kan både sälja mer än någon hade förväntat sig eller samla damm på hyllorna. Ett enklare, mera lättillgängligt spel kanske inte har möjligheten att om 10 år lyftas fram som ett skinande exempel, men investerarna har i alla fall fått sina pengar tillbaka. Jag tror detta är en sanning även för Nintendos egenutvecklade titlar.

WiiU Pikmin3 1 illu01 E3 600x350 Att som spelare behöva nöja sig med mindre Ett utav mina absoluta favoritspel är Pikmin till Gamecube. Det var det härliga nytänkandet med navigering och beordrande av sina små Pikmins tillsammans med tidsbegränsningen som skapade en unik spelupplevelse. När Pikmin 2 stod för dörren var ingen mer spänd än jag, väntan hade tyckts alltför lång. Jag fick tag på lite recensioner av spelet och förväntade mig att formulan skulle ha tagits och slipats till en ännu skarpare utgåva. Till min förtvivlan såg jag att de tagit bort tidsbegränsningen, det som var vad som fick spelet att sticka ut och få en spelstil som krävde snabbt tänkande och resurshantering. I Pikmin 2 kan du helt enkelt samla på dig hur många små rot-figurer du orkar.

Min enda förklaring till varför de tog bort tidselementet är för att deras målgrupp, barn i 12- till 13-årsåldern, kanske inte klarade av tidspressen. Ett smart move från Nintendo hade varit att vid släppet av Pikmin 2 göra det möjligt att spela en sorts ”no-stress mode” där man hade tillgång till hur många dagar man ville.

Tacksam återvänder jag dock till Pikmin 3, de två nya Pikminsen som introducerades i Pikmin 2 verkar ha blivit petade och spelet har återgått till sina rötter, med tidsbegränsning och allt. Tyvärr är denna sortens utveckling undantaget och inte regeln. Många titlar som släpps rider på gamla spels axlar och blir inget mer än bleka efterföljare som enbart ger spelaren precis tillräckligt med nöje för att hålla den ”nöjd”. Bra exempel är uppföljarna till exempel The Matrix, som blir mer och mer flashiga scener, tomma actionscener och shaky-cams, i stället för att utveckla en väldigt intressant miljö till dess fulla potential.

pikmin gamecube Att som spelare behöva nöja sig med mindreJag har en väldig respekt för mycket av det Nintendo gör, men jag tror att marknaden för spel måste förändras om vi inte vill sitta om 10 år utan några nämnvärda nya titlar utan enbart den senaste installationen av ”Mario Party 23″. Mario, Link och Samus är långt ifrån allt som Nintendos skarpaste hjärnor kan koka ihop, men utan en förändring så kan tyvärr både spelare och utvecklare behöva nöja sig med mindre.

Som en avskedstanke skulle jag vilja mena att om någon kom till Nintendos kontor idag, med förslaget om ett plattformsspel kretsandes kring två rörmokare och deras sökande efter en prinsessa kidnappad av en drake, så skulle detta inte kunna ta sig innanför tröskeln.

Om Max Friberg Se alla inlägg av
Konststudent som spelar alla sorters spel. Är med största säkerhet den hårdaste kritikern av oss; Zelda: Twilight Princess flög ut genom fönstret då han fann det under sin värdighet att brottas med en Goron i kalsonger. Förnedrande, eller hur?

5 kommentarer på "Att som spelare behöva nöja sig med mindre"

  1. Christoffer Heijerdahl 4 augusti, 2012 kl. 13:46 - Svara

    Riktigt välskrivet Max! Och du tar upp en hel del intressanta saker! Håller med dig att man måste våga ta ett okänt steg framåt och inte nöja sig med det mindre. // CH

    • Max 5 augusti, 2012 kl. 16:45 - Svara

      Tack Christoffer, alltid kul när någon delar ens åsikter. Att alltid våga ta nästa steg känns väldigt viktigt.

  2. Peter 4 augusti, 2012 kl. 13:48 - Svara

    När jag först spelade Pikmin 1 så tyckte jag att tidsbegränsningen var jobbig och såg då fram emot Pikmin 2, men med Pikmin 2 togs faktiskt mycket av charmen bort när man inte längre var tvungen att hela tiden tänka två steg före.

    Så på senare tid har jag börjat uppskatta tidsbegränsningen mer och mer i Pikmin 1.

    Jag tycker att Nintendo har varit väldigt duktiga på att alltid förnya sig och trots att det kommit nya Mariospel hela tiden så har de alltid tillfört något nytt.

    Men på sista tiden tycker jag också att Nintendo börjat bli lite lata. Jag tänker främst på New Super Mario Bros 2 och New Super Mario Bros U som ser väldigt lika ut. Och som också ser väldigt lika ut de andra New Super Mario Bros-spelen.
    Likaså är det med Wii Fit U som har behållt samma fula grafiska stil som Wii-versionen.

    Och jag tycker också att det lyser igenon till viss del även på Pikmin 3. Jag har fått möjlighet att spela Wii U och just Pikmin 3 och jag har verkligen ingen tvekan om att det inte kommer bli ett fantastiskt spel för det är jag nästan helt säker på att det kommer bli, men grafiskt sett ser det ut som ett aningens snyggare Gamecubespel tycker jag. Nu har Nintendo i och för sig sagt att de först började utvecklingen av det till Wii, men ändå.
    Jag hoppas verkligen att de förbättrar grafiken och lägger på en riktigt krispig grafik till dess att spelet släpps.
    Annars känns det som att NIntendo är lite lata, i alla fall när det gäller det grafiska.

    Oj, lång kommentar!

    • Max 5 augusti, 2012 kl. 16:49 - Svara

      Det är en fröjd för ögat att få långa kommentarer Peter.
      Jag borde verkligen tagit upp super mario bros U, jättebra exempel på det som händer hos nintendo nu.
      Fräckt att du fått chans att spela pikmin 3 redan. för mig kan grafiken gott vara som den är bara jag får tillbaka min tidsbegränsning och slipper den lila och vita pikminen. Men jag tänker nära en dröm om ett ännu snyggare pikmin 3.

  3. Peter 6 augusti, 2012 kl. 11:44 - Svara

    Jag har dessutom spelat ett helt gäng andra Wii U-spel också och av det jag spelade så var det faktiskt Ubisoft som imponerade mest och då särskilt Rayman Origins som dels visar att Wii U klarar av makalöst snygg grafik, men också hade ett otroligt bra assynkront spelande där den ena styr med vanlig handkontroll som vanligt, och den andra styr på skärmen i handkontrollen och hela tiden hade båda två jättemycket att göra och det krävdes hela tiden ett samarbete.

    Bra mycket bättre än på New Super Mario Bros U där den med skärmen bara kunde sätta ut block lite varstans.

    Jag är megapepp på Wii U och längtar råmycket tills den kommer ut.

Kommentera