Wii tar farväl – Revolutionen som nu kallas retro

wii familj skoj

Ett avsked

När du läser detta har en ny Nintendo-konsol släppts. Wii U släpptes i Sverige den 30 november och är efterträdaren till Nintendos extremt populära Wii, som tog världen med storm när den lanserades runt om i världen för ganska exakt sex år sedan.

Men innan vi går vidare och helt skiftar fokus till Nintendo Wii U har vi på redaktionen några sista ord att säga till konsolen som på allvar definierade rörelsekontrollerat spelande och öppnade upp spelvärlden för en helt ny och oerfaren publik.

Låt oss börja.

Julius Guldbog

Wii var en bra spelkonsol. Konstig, ja, men en bra en hur du än ser på det. På en 100% Nintendo-fokuserad hemsida kanske mina ord i dina källkritiska ögon inte betyder något speciellt, men jag skulle ljuga om jag sade att Wii (med dess spel) inte var den konsol som genom sitt liv skänkte mig mitt livs absolut bästa speltimmar.

Dess spel var roliga och emellanåt väldigt fula. De bästa kom i mitten av dess liv, inte i slutet, och det var mer ofta än sällan utvecklare inte utnyttjade den unika kontrollen på det utlovade, revolutionerande och nästan magiska sättet. När fantasin hos utvecklare eller konsolens teknik inte räckte till kom Nintendo alltid med en lösning, antingen i form av ett nytt tillbehör, ett nytt spelsätt eller en kombination av de båda för att återigen skapa inspiration till nya spelupplevelser.

Wii U kommer att kunna göra allting Wii kunde och lite till, men slipper det hårda arbete Wii var tvungen att genomlida. Wii var helt underbar och förtjänar att minnas som något annat än en dammsamlare. Wii förtjänas att hyllas som en hjälte som ibland kom till liv genom kraftiga rörelser och, allra oftast, genom riktigt bra spel.

Max Friberg

Wii, du var inte lätt att spela liggandes i min säng innan jag skulle sova. Men det är okej, din och Nintendos rörelsekontroll drev både er och era motståndares kreativitet till nya höjder och jag tror att vi hittills bara har sett toppen av isberget. Ibland saknade jag den enkla handkontrollen från GameCube-eran, och jag måste erkänna att många av mina speltimmar med dig kommer från GameCube-spel, men den fysiska ansträngningen du kräver gjorde sitt för min spelinlevelse. Ett simpelt spel som Wii Sports blev en helt annan grej om man svingade sin racket med hela armen. Så tack för ett gäng härliga spel. Vi kom på kant med The Legend of Zelda: Twilight Princess men Super Smash Bros. Brawl och WarioWare: Smooth Moves vann tillbaka mig. Du var långt ifrån perfekt men genom dig kom Wii U så därför har du mitt tack, men helt ärligt ska det bli skönt att ge mina armar en paus för att fokusera på knapptryckningar och flinka fingrar.

Anders-William Berg

”Det kommer bli en spelrevolution, fattaru!?” hörde jag i en mer oskuldsfull tid.

Min kamrat talade så klart om den nyligen utannonserade Nintendo-konsolen, då kallad Nintendo Revolution just för att dess nya funktioner skulle vara, just det, revolutionerande. På den tiden var jag aningen naivare (alternativt mindre självmordsbenäget cynisk) och svalde Nintendos marknadsföring med hull och hår men när den till slut så kallade Nintendo Wii anlände insåg jag snabbt att det inte var mer än en enkel gimmick gjord för att nå en ny målgrupp men utan intressanta spel att förse denna grupp med.

Betyder detta att jag ogillade allt konsolen hade att erbjuda? Absolut inte. The Legend of Zelda: Twilight Princess, Super Smash Bros. Brawl och Mario Kart Wii har jag spenderat oräkneliga timmar med, men gemensamt för allihop är att de inte satsade stenhårt på de nya kontrollerna, och gjorde det någon skada? Nej, precis.

Trots att jag kände mig otillfredsställd varje gång jag behövde skaka min Wii (wink, wink, nudge, nudge) Remote så är jag dock optimistisk till GamePads användningsområden efter att ha testat den, men om detta är barnet inom mig eller den kalla, analytiska maskinen jag är i dag som talar är svårt att säga.

Christoffer Heijerdahl

Jag skulle vilja backa klockan en aning och berätta för er om ett utav mina starkaste minnen. Året var 2006, och en glad och förväntansfull kille packade upp sin nya Nintendo-konsol i sitt pojkrum. Den nya generationen var här, det var nu det började på allvar.

Efter en uppackning som på många sett var rätt brutal och en installering av konsolen på sin plats tryckte jag på powerknappen. Titelskärmen tändes upp och jag blev genast ivrig av förväntan. Jag pekade med den nya kontrollen emot tv-skärmen och kom underfund med att inget faktiskt hände.

”Varför gör den på detta viset?”, var kanske min första tanke, en tanke som snabbt förvandlade sig till ett skräckmoment. Inte hade väl min nya konsol gått sönder? Som tur är upptäckte jag efter cirka tio minuter var felet faktiskt var, och när jag väl upptäckt det och börjat skämmas för min egen dumhet, lyckades jag äntligen koppla in Sensor Bar.

”En kung har sin regeringstid, och sedan dör han. Detta är oundvikligt. Det är naturens ordning.” ett citat jag hämtat ifrån regissören Ridley Scott, som jag tycker passar utmärkt in på varje konsolskifte. Men om vi nu fortsätter att utvecklas i vårt spelsinne kommer väl inget någonsin dö ifrån oss? Så länge du kommer ihåg minnena kommer även de att bestå. Wii kommer aldrig dö, den kommer att förbli som den föddes, en legend.

Låt oss nu torka tårarna.

Har du något minne du vill dela med dig av? Lämna ert avsked till Wii i kommentarsfältet.

Om Redaktionen Se alla inlägg av
NintendoBloggen drivs av ett härligt gäng som har koll på livet (speciellt när det gäller extraliv). Vi fick nog för många supersvampar genom modersmjölken och har därför skänkts ett livslångt intresse för videospel där Nintendo alltid stått i centrum.

6 kommentarer på "Wii tar farväl – Revolutionen som nu kallas retro"

  1. Luftslott 30 november, 2012 kl. 03:07 - Svara

    Jag skulle verkligen inte kalla den föregående(och faktiskt pågående generationen för retro). Jag kallar knappt ps2 och gamecube för retro…

    • Julius Guldbog 30 november, 2012 kl. 12:27 - Svara

      Det är ju väldigt subjektivt sånt där, så det är upp till var och en att bestämma. Personligen ser jag Wii och konsolerna i dess generation som retro, men det betyder inte att det är något dåligt, bara att de inte hör till den nuvarande konsolgenerationen, om du förstår hur jag menar :)

      Vi är i någon slags övergångsfas nu och den 8:e generationen tycker jag började med 3DS, Vita och fortsätter nu med Wii U.

  2. Martin 30 november, 2012 kl. 09:12 - Svara

    Jag och min kompis har så många fina och roliga minnen från Wii, men nu är det Wii U som Gäller! :D

  3. Paul T 30 november, 2012 kl. 15:27 - Svara

    Nintendo Wii, trots den svaga hårdvaran, blev den ändå bäst denna generation (eller förra) tack vare alla de fantastiska spel vi fick. Vi fick Super Mario Galaxy, som just nu toppar listan som bästa spel genom tiderna på gamerankings.com. Vi fick efterlängtade uppföljare på några av våra favoritserier som, Zelda, Metroid, Donkey Kong, Kirby, Punch-Out, Fire Emblem, Tales of Symphonia, Excite Truck, Mario Party, Warioland, Paper Mario, Super Smash Bros, Mario Kart. För att inte tala om Wii Sports som måste vara det spel som jag spelat mest på Wii. Det händer fortfarande att man tar fram det och spelar lite bowling när man har kompisar på besök. Jag är egentligen inte ett fan av motion control. Många gånger tycker jag ett skak med wiimoten lika gärna kunde ersatts med ett knapptyck. Men de spel där det användes helt ut, som t ex Zelda Skyward Sword och Metroid Prime 3 så funkade det riktigt bra. Nintendo gör aldrig något halvdant. Så därför tvivlar jag inte en sekund på Wii U. Det är ju ändå spelen som i slutändan spelar roll, och där är det ingen som slår Nintendo på fingrarna. Vi kan vara säkra på att de kommer leverera fantastisk underhållning i fortsättningen, så som dom alltid har gjort.

  4. DukeBlackAdder 30 november, 2012 kl. 22:06 - Svara

    Det känns sorgligt att denna fantastiska maskin nu flyttas in i retro rummet. Uch :*(

    • Julius Guldbog 3 december, 2012 kl. 12:27 - Svara

      Det är sorgligt, men som CH sade: ”Wii kommer aldrig dö, den kommer att förbli som den föddes, en legend.” Det är ett smart sätt att se på det.

Kommentera